Sitter och tittar på Ankan igen. Upptäcker till min fasa att vi har en sak gemensam - vi har våra hem belamrade med orkideér.

Nu har hon ju en aaaanning större hem än undertecknad och därför antagligen fler exemplar. Dessutom är de väldigt stooora och blommande. Troligen åker de ut när de har blommat klart och hon håller inte på att bada dem som jag gör här hemma. De var inte, liksom Montazamis blommor, gjorda av plast för Ankan knipsade glatt av några blommor för att dekorera ett kort till sin stackars make.

Annars sitter jag här och funderar på om något av alla undermedel mot snarkning som de gör reklam för på TV funkar på hundar. Någon som testat?

Så där ja!

Årets influensaperiod är avklarad hoppas jag. Viktigast av allt - Aileén och Nisse har kommit hem.

Nu duger tydligen matte igen

Aileén ligger tätt intill här i soffan, Nisse nedanför som vanligt och Kissen försöker hångla så mycket som möjligt med hundarna utan att de ska tröttna och börja jaga honom istället.

Nu ska vi se Hollywoodfruarna och jag ska ignorera att febertermometern stigit efter min första hundpromenad.

I morgon ska det jobbas igen, Tjohoo!