Sitter och läser en bilaga till en av kvällstidingarna från igår.

Framsidan pryds av en höggravid f.d dokusåpakändis. Det intressanta med den bilden är inte den enorma magen utan att hennes läppar tycks ha svällt i samma takt som magen växt.

När jag var gravid så svällde jag oxå en hel del. Rumpan blev nog lika stor som magen.

Men hade mina läppar svällt i samma storlek hade jag garanterat sökt läkarhjälp.

Samma tidning har oxå Den kungliga topplisan. Eftersom det handlar om det svenska kungahuset får alla barnen vara med på ett hörn. Ingen behövde känna sig kränkt för att bli utelämnad alltså.

Men bäst var nog den här bilden. En för mig okänd skådespelare bar denna makabra väska på röda mattan.

Nu vet jag vad jag ska göra med Kissen när han dör. Eftersom han är liten och nätt får det bli en aftonväska.

Vill jag ha en weekendväska får jag ta någon av byrackorna.

Denna lilla bok innehållande tatueringar till oss bibliotekarier vill alltså amerikanarna inte att vi i Europa ska få tillgång till. Funderar på att kontakta ambassaden eller åtminstånde skriva en insändare någonstans och  beklaga mig.

Jag vill ju så gärna se kollegornas min när jag kommer med nya läckra tatueringar på underarmen.

Fast jag kan gå ett steg längre och faktiskt göra riktiga tatueringar i den här stilen. Tror att det kan bli ganska kul att se minen på tatueraren i sådana fall

Och för er andra som absolut vill ha en sådan här tatuering  men inte är bibliotekarie så behöver ni inte känna er kränkta. Boken vänder sig till vanliga bokälskare oxå.