Jag trodde jag var botat, att jag kunde stå emot.

Men det var inte mitt fel. Inte mitt förslag.

Det var killarna, småhussarna.

De tjatade och tjatade.

Jag gav med mig och vi var i köket och bakade och bakade. Först en kaka som såg ut som en nallebjörn och sedan en kaka som såg ut som en häst.

Efter det gick det inte att hejda. Har lagat mat hela eftermiddagen eftersom pappa nog vill ha lite.

Nu är jag klar och ska väl börja försöka leta efter plastbunkar så jag kan frysa in i luchförpackningar.

Jo, pappa har varit här och hämtat mat och kakor - i massor.

Som jag misstänke så hann jag knappt  lägga mig innan Aileén ville ut igen.

Men det gjorde inte så mycket för vi träffade på den här lilla krabaten ute.

Första för i år!