...känns det som efter dagens långpromenad.

Tog äntligen ut hundarna på en riktig långpromenad efter alla dagar vid toaletten/sängen/soffan.

Tyvärr visade sig ett en löptik tidigare promenerad precis samma runda som vi skulle göra.

Nisse förvandlas genast till ett grymtande (jo, han grymtar högt och ljudligt) svin som tvärstannar vid varje litet doftmärke och vägrar röra sig ur fläcken. Jag får alltså dra iväg honom. Än så länge brukar jag vinna dragmatcherna men det känns ganska fånigt och om någon ser oss undrar de säkert varför jag aldrig lärde hunden att gå.

Som belöning efter några timmars dragkamp fick han dessutom bada när han kom hem. Han är i himmelriket. Han älskar sin matte idag   

Så snart jag orkar ska jag dra mig ur soffan och gå ut med dem igen. Efter det ska Aileén få sitt bad. Hon kommer inte dyrka mig efteråt och speciellt inte när hon upptäcker att det inte finns några grisöron hemma som plåster på såret. Fast jag tror jag kan muta henne med en extra fin morot.