I kväll är det sånt (o)väder som Aileén älskar - snöstorm med sådana snö- och isblandade flingor som sticker i ansiktet.

Hon blir alldeles vild och ibland har hon faktiskt ylat av lycka i sånt här väder.

Snöstorm gör henne galet busig och hon vill inte gå utan försöker springa lika fort som vinden.

I kväll blev det koppelpromenad och hon försökte få mig att springa runt hela vårt vanliga promenadstråk (skulle jag släppa henne tror jag att hon antagligen skulle vägra att gå in i värmen igen).

Hon är, omräknat i människoår, över 80 år och jag ca 40 år yngre.

Jag hade inte en chans att hänga med i hennes tempo.

Förnedrande men samtidigt underbart att ha en sådan pigg pensionär.

Hennes lycka var total när hon lyckades hitta ett fågelkadaver att rulla runt ordentligt över innan jag såg vad som låg under henne och drog bort henne.

Nu ligger hon och sover i soffan.......mysigt.

Det där konstigt gröna som jag kände igen som gräs häromdagen är ett minne blott. Är vi på väg mot en ny istid?